En undersökning om svenska familjers middagsvanor 2019.
Många studier visar på att familjer som kontinuerligt äter tillsammans, också har starkare relationer. Middagen är kanske den enda stunden i vardagen då familjen sitter ner tillsammans och pratar med varandra. Det händer helt enkelt positiva saker med oss när vi är tillsammans.
Rapportens fokus har därför varit att undersöka svenskarnas vanor kring måltiden, dess betydelse, vad som pratas om under middagen och vad vi vill med middagen. Och att inspirera till fler måltider tillsammans.
Genom undersökningsinstitutet Sifo ställdes ett antal frågor till svenska familjer – med en eller två föräldrar – och hemmavarande barn under 18 år. Tillsammans med marknadsanalytiker Susann Agerlid genomfördes därtill en omfattande studie baserad på fokusgruppdiskussioner och djupintervjuer, för att ytterligare bygga kunskap om svenska familjers middagsvanor och ge fördjupade insikter om målgruppens beteenden. I arbetet med Tulip Middagsrapporten har även antropologen doktor Katarina Graffman intervjuats för att bidra med sin specifika kunskap kring ämnet.
Kapitel 1
Middagen – familjens bästa hälsoförsäkring.
Att äta middag tillsammans har en avgörande funktion för familjen och svenska föräldrar är övertygade om att middagen är viktig såväl för familjens gemenskap och sammanhållning som för välbefinnandet.
Middagen har en unik kraft för att skapa samhörighet och är också tillfället då man checkar av att alla i familjen har det bra. Kort sagt, middagen är en enkel men smart hälsoförsäkring.
Kapitel 2
Gemensam middag? Ingen självklarhet.
Svenska familjer vill äta middag tillsammans ofta och regelbundet, men den gemensamma middagsrutinen är inte en självklarhet varje dag. Endast en knapp femtedel äter alltid middag tillsammans och en majoritet upplever att familjen äter middag tillsammans
mer sällan idag än för fem år sedan.
Ätandet framför tv och dator liksom ensamätandet i familjerna bidrar till ytterligare splittring av måltidsstunden. Det är helt enkelt svårt att få till den gemensamma måltiden.
Kapitel 3
Familjemiddagen konkurrerar med jobb och träning.
Middagen prioriteras ned till förmån för att hinna med att leva upp till alla möjliga krav och förväntningar – jobb, träning och andra aktiviteter som pockar på.
I värsta fall känns middagen som ett ytterligare krav, istället för vad det borde handla om – en fin och viktig stund för gemenskap och samhörighet.
Kapitel 4
Från Hell hour till Holy hour!
Trots att gemensamma familjemiddagar värderas högt så är de reella hoten mot dessa tydliga. Få tror att vi kommer äta middag tillsammans oftare om tio år, desto fler tror att det kommer att ske mer sällan i framtiden.
Många svenska barnfamiljer kan gå från hell hour till holy hour: genom att lägga mindre fokus på jobb, planera in träningen på ett smartare sätt och laga enklare mat. Fokusera mer på själva umgänget än vad som ska ätas samt ta kommando över den uppkopplade livsstilen.